Fint på balkongen

Idag tycker jag att Bruno var något piggare och att hans ögon visade mer energi och gnista. Sedan ett par dagar tillbaka tittar han på TV när jag kommer vid 10-11-tiden. Vi satt mesta tiden på balkongen som ligger mot sydost. Det var svalkande och skönt att sitta där. Vi är på 6:e våningen och har fin utsikt över många grönskande träd och hus. Jag ser till att Bruno dricker ordentligt och ger honom Probiotika, Bikarbonat, MSM, Linfröolja, Ning Xia Red (Vargbärsjuice) och ett stärkande AloeVera preparat.

Idag var Manuela med. Roxane är i Köpenhamn på en fotbollscup och Melissa har lekt med en kompis under dagen.

Marie, som är Schamansk healer hade en kommunikation med Bruno igår morse. Hon renade
bl. a hans chakror och frågade honom olika frågor och Bruno säger att han har för avsikt att klara sig igenom den här stora prövningen. Jag tror att allt är möjligt, jag tror att det finns så mycket fantastiskt som vi inte vet, men att vi har en enorm kunskap och potential inom oss. Vi vet vad psykosomatiska sjukdomar är och varför skulle det då inte finnas psykosomatisk healing?

Tillit, tillit, tillit

Nu är det svårt, det känns som om mina krafter håller på att ta slut.

Efter att Bruno kom hem från sjukhuset i slutet på april blev han bättre men därefter sämre. För några dagar sedan var Brunos initiativförmåga helt borta. Han kunde inte göra något,även om jag stötte på honom flera gånger. Han känner heller inte om han måste kissa osv. Trots detta kunde vi ta långa promenader tills för några dagar sedan då Brunos högra ben hade svårt att följa med.

Så i måndags morse var han verkligen "borta" och frånvarande. 8.50 fick han ett anfall och nu ligger han på Kungsbacka sjukhus och har fått högre dos cortison, vilket resulterat i att han igår var piggare och tom var uppe och gick i korridoren tillsammans med mig. Han kunde säga namnen på Roxane och Manuela som var med men inte mitt namn.

Jag är nästan i upplösningstillstånd och mina tankar slits mellan positiva och negativa tankar om hur det här ska sluta. Så länge han andas finns det hopp och hoppet är det sista vi har. Allt är möjligt och jag tror att nu är det upp till Bruno själv att göra ett val. Han är fri att välja om han vill sluta sitt liv här på jorden eller att fortsätta att leva tillsammans med mig och flickorna. Valet är nu ditt Bruno. Du får bestämma vad du vill göra. Du har mitt fulla stöd och jag älskar dig.

Förutom hjärntumören och svullnaden i hjärnan har Bruno svamp på tungan och troligtvis en urinvägsinfektion (provsvar kommer idag eller imorgon) Bruno får massor med healing från olika håll och vi fortsätter med oljorna (just nu Immu Power och Abundance) + Inner Defense kapslarna. Jag ger honom bikarbonat i vatten för att hålla nere Ph-värdet.

Jag känner mig så ensam men är oerhört tacksam att vi har våra 3 döttrar. Roxane och Manuela har varit med mig på sjukhuset och är ett stort stöd för mig. Idag ska även Melissa hälsa på Bruno efter skolan. Jag har fått stöd och hjälp från Åsa, min barndomsvän och jag har ett par personer till som stöttar mig med telefonsamtal och mailkontakt. Samtidigt finns det personer som vet om Brunos tillstånd och som inte hört av sig på flera veckor. Så är det........ Jag känner mig så ensam.

Manuela ligger fortfarande och sover, hon ska följa med mig till Bruno idag och i eftermiddag kommer Roxane och Melissa dit efter skolan.

Jag har hopp och en vision om att Bruno kommer att klara sig genom det här svåra tillståndet. Brunos ljuskropp är i harmoni och balans och energierna är bra enligt mätningar av Bertil och Marie. De har båda kommunicerat med Bruno på den mentala nivån och enligt Bruno har han för avsikt att ta sig genom det här och fortsätta leva. Det är också min förhoppning och min tro.