onsdag 29 juli 2009

2 nya anfall

Det är fullt upp och jag har inte mycket tid över, men jag vill fortsätta att dela med mig av vår resa och jag vet att det är flera personer som följer vår blogg.

Första anfallet
I onsdags, för en vecka sedan, fick Bruno ett anfall på kvällen efter att han lagt sig och somnat. Det var inte så kraftfullt som de han fått tidigare och varade ca 15 sek. Dagen efter var han helt utslagen och sängliggande.

Andra anfallet
Så sent i söndags kväll var det dags igen vid midnatt. Den här gången varade det längre men var mest koncentrerat till andningen och ansiktet.

Efter dessa anfall har han varit ostadig på benen och haft en slagsida åt höger, men jag tycker att det var bättre idag.

Nu behöver Bruno hjälp när han går så att han inte ramlar eller tappar balansen. Jag kan inte lämna honom själv, bara i en fåtölj eller stol med armstöd. Sedan en vecka tillbaka har vi inte lämnat övervåningen i vårt hus.


Ljusglimtar:
  • Bruno fortsätter att läsa sin bok som han snart läst ut. Schamansk Healing av Alberto Villoldo
  • Bruno målar akvarell
  • Bruno spelar gitarr
  • Bruno har vid ett par tillfällen sagt en kort mening på eget initiativ
  • Bruno gav mig en kyss (för första gången på länge...)
  • Bruno drog upp sin blöjja och shorts själv (senast idag)
  • Det finns så mycket kärlek oss emellan (Bruno, jag och flickorna) så mycket kärlek

Jag är väldigt trött jag fattar jag inte hur jag orkar. Men det är min tro, hopp och kärlek som håller igång mig och utan våra flickor hade jag inte klarat det.

Vårt healingarbete pågår för fullt och jag tror att det hjälper för annars hade Bruno inte funnits kvar här.

tisdag 14 juli 2009

Snabb uppdatering

Det har varit väldigt intensiva dagar och speciellt de första dagarna var en stor omställning för mig och jag trodde ett tag att jag inte skulle klara det. På torsdagen grät jag nog i stort sett hela dagen för att det var så jobbigt. Men nu har Bruno varit hemma i 6 dagar och vi börjar få rutin på det mesta. Han behöver hjälp i princip med allt och känner inte när han måste gå på toaletten så det är att göra i princip hela tiden. Jag får hjälp 2 ggr per natt så att jag åtminstone kan sova, men jag är uppe ändå för att kolla till Bruno, så jag sover sådär.

Vi är ute och promenerar minst en timma per dag men idag gick det inte lika lätt så det fick bli en h alvtimma istället. Han gick lite vingligare än vanligt och var inte lika stadig på benen som annars. När det blir så kan jag inte låta bli att bli orolig. Det är verkligen svårt, men det kommer att ordna sig.


Jag förstår mig inte på Brunos föräldrar. Sedan dom åkte hem för 4 veckor sedan har dom endast ringt ett par gånger för att höra hur det är med Bruno. Efter han kom hem har dom inte ringt över huvudtaget... Jag undrar....


Nikolays healing
Nikolay gav Bruno vad jag tror var en riktig schamansk healing som också liknade en ceremoni. Han spelade bl.a på en trumma och sjöng väldigt vackert i en entonig ton med en mycket vacker fågelsång.

Bruno och Nikolay efter healingen

Nikolay sa att det är bra ifall Bruno sover på en kudde med örter som stimulerar energiflödet och blodcirkulationen. Idag har jag fixat det. Jag fick tag på en kvinna som heter Harriet som jobbar på Tuvan, en ekologisk butik, i Kungsbacka. Hon har sytt en kudde av ekologisk bomull och fyllt den med vete och idag fyllde vi den med Citronmeliss, Åkerfräken, Mejram, Rosmarin och Brännässla. Lavendel var slut men så fort dom får in den kommer jag att komplettera med det. Jag testade kudden för en liten stund sedan och det var verkligen ljuvligt att ligga på den. Nikolay menade också att det är viktigt att Bruno får utlopp för sin kreativitet och att han rör på sig och att det är bra om jag masserar honom i nacken. Detta gör jag med följande eteriska oljor: Cypress och Vintergröna. Dessa oljor stimulerar bl.a blodcirkulationen. Nikolay berättade också om orsaken till Brunos sjukdom och det bekräftade bara det jag själv har anat sedan länge och även hört från Bertil och Marie.

Vill slutligen berätta en positiv grej och det är att Bruno läser. Han började läsa de sista veckorna på sjukhuset och läste då 2 böcker om healing och självläkning. Jag ser att han förstår när han läser och jag är innerligt glad att han vill och kan läsa dessa böcker.

Det finns mirakel, det gäller att tro på mirakel, tror man på mirakel så finns det också en chans att de manifesteras.

onsdag 8 juli 2009

Idag kommer Bruno HEM

Idag är det en stor dag, Bruno kommer hem. Och så är det Brunos födelsedag, han fyller 43 år. Brunos tid på sjukhuset är färdig nu, han mår för bra för att vara på sjukhuset men behöver ändå konstant tillsyn och hjälp/påstötning med allt. Hemmiljön kommer att stimulera Bruno och vi ska försöka vara ute i naturen och promenera så mycket som möjligt. Jag är tacksam att vi bor så fint med fantastisk natur och djur-fågelliv alldeles inpå knuten. Naturen har ju en läkande kraft.

Igår kväll plockade Melissa och jag massor av blåbär. Vi tog Roxanes moppe (via telefon fick hon guida mig hur man får igång den och hur man kör) till blåbärsstället och det var en härlig känsla att susa fram på de vackra grusvägarna på moppen med Melissa bakom mig. Blåbärsplockningen gick bra och vi var flitiga och fick ihop riktigt mycket. Gissa vad det blir på Brunos födelsedagstårta??? Blåbär!!! (Han föredrar hallon så det får bli några hallon också).
Sedan några dagar tillbaka har vi planerat Brunos hemgång. Jag kommer att få hjälp på natten så att jag kan få sova på natten. Vi fortsätter att ta en dag i taget och är det något får jag hjälp från sjukhuset/kommunen.

Nikolays besök var väldigt spännande. Jag hinner inte berätta mer om det nu men jag kan säga att det var positivt.

fredag 3 juli 2009

Nikolay kommer till Bruno

Melissa, Bruno och Manuela på sjukhusbalkongen igår.

Igår fick jag då äntligen det efterlängtade bekräftande mailet. Nikolay och hans assistent Vladislav kommer till Bruno på sjukhuset. Jag kom i kontakt med Nikolays assistent Vladislav strax efter Påsken, då Bruno fick sitt svåra anfall och blev inlagd på Varberg och vi fick reda på att han hade en ny hjärntumör. Jag är oerhört tacksam och rörd över att dom tar sig tiden till att ta sig ner till Kungsbacka med tanke på att dom har en mycket tight agenda. Tack Keith för all hjälp och planering, utan dig skulle det inte ha varit möjligt.

Det fantastiska är att Bruno är inte bara stabil utan han är BÄTTRE. Förbättringen är inte markant men det är en förbättring. Jag märker det på flera olika sätt. Han har "lättare" för att ställa sig upp eller sätta sig - det går något fortare. Jag tycker att det blir färre "kissolyckor". Han gör färre monotona rörelser som när han bankar på bordet eller låren. Och det bästa är att jag fått några antydningar i form av blickar och ord från Bruno som säger att han är på väg tillbaka.

Bruno, Melissa och jag