Miss från läkarna igen

Jag kommer att i senare inlägg berätta mer om Bruno och hur han blivit fri från en GBM IV på 1 år. Jag vet inte riktigt hur jag ska börja men idag dyker jag in i det som är aktuellt just nu:

I morse ringde sjuksköterskan från medicin för att ge Bruno en ny tid för diverse olika provtagningar för att få reda på orsaken till blödningen som han har på sitt högra öga. Vid första besöket för ca en vecka sedan sa ögonläkaren att orsaken skulle kunna vara brist på B12. Konstigt nog kunde hon inte ta blodprov på det samma dag, när Bruno ändå var där utan menade att hon måste få en ny remiss från neurologen för att kunna göra diverse labprover, varav ett B12 prov. Vilket kan tyckas onödigt byråkratiskt och ett exempel på hur patienten står i periferin i vår svenska SJUKA vård. Så idag kom då samtalet från sköterskan på medicin där hon meddelar att Bruno fått en tid på torsdag i nästa vecka och att han kunde titta in på lab för blodproverna på måndag morgon. Jag frågade vad för prover det var, hon räknade upp vad som stod på listan men sa inget om B12. Jag förklarade då att ögonläkaren hade misstänkt att blödningen kunde bero på brist på B12 men att hon behövde en ny remiss från remitterande läkare för att kunna gå vidare med detta. Uppenbarligen så faller en så enkel information mellan stolarna, det är inte första gången i den här sjukhistorien som viktig information faller bort. Sköterskan var snäll och lade till att prov på B12 också ska göras.

En fredag morgon i slutet på september vaknade Bruno med att han såg två stora svarta "berg" på höger öga. Det var som om det fanns smuts i ögat som gjorde att han såg dessa 2 svarta fläckar. Vi ringde till Margaretha, Brunos ansiktszonterapeut, eftersom han fått en behandling av henne dagen innan. Hon sa att det inte var något att oroa sig för utan att det var en blockering som höll på att släppa till följden av behandlingen han fått av henne dagen innan. Hon menade att de svarta fläckarna skulle släppa efter 3-4 dagar. Det har nu gått över 1½ månad och fläckarna försvann efter ca 1 vecka men kvar är ett suddigt fält längst ner på ögat, knappt märkbart men det finns där. Vid läkarbesöket hos neurologen berättade vi om ögat och vi fick då remissen till ögonläkaren. Till detta hör att när Bruno var hos tandläkaren för 10 dagar sedan på en vanlig undersökning så var han mycket öm och känslig i tandköttet, till den grad att det blödde överallt när tandläkaren gick fram med sitt instrument och petade. Ömheten och blödningen i tandköttet och blödningen i ögat har säkert ett samband och det kan säkert vara brist på B12. Det lustiga är att Bruno avslutat en vitaminkur för 2-3 veckor sedan där B12 ingick. Men han tog kuren under bara några veckor och det räckte nog ínte för att få balans på bristerna.

Idag är det fredag och det betyder köra Melissa till stallet, Manuela har handbollsträning och Roxane ska ha myskväll med några kompisar här hemma.